Syftet med denna studie är att se hur ordet grym används i icketraditionell bemärkelse. Undersökningen har skett genom studier av ordet i elva tidningskorpusar mellan åren 1965-2004, sammanställda av Språkbanken. Genom att studera faktorer såsom betydelse, genre, användare och ordklass har jag kommit fram till att ordet har gått från att innan 1970-talet endast använts för någonting negativt till att ordet används som en förstärkning eller för något som är snyggt, häftigt och positivt. Studien visar att ordet främst används inom sport- och musikgenren i tidningarna och majoriteten av användarna är män. I denna studie om bruket av ordet grym i tidningsskriftspråk har ordet inte uppkommit i annan ordklass än vad dagens ordböcker tar upp..

 I min undersökning framkommer många likheter i sättet att arbeta med att introducera barnen i förskolan till det skrivna ordet. Men det finns även olikheter kring vilken metod pedagogerna använder sig utav. En intressant del som jag sett i undersökningen är att de två metoderna som framkommer Bornholm och Öjaby. Metoderna skiljer sig i hur vi ska lära våra förskolebarn att tyda det skrivna ordet.Det jag kan se att alla förskolorna arbetar med är med barnets skrivna namn. Det är något som alla barn på förskolan får bekanta sig med.

En undersökning över hur ordet "ansvar" använts i svensk politik 1991-2013 och den förändring ordet genomgått i avsende på argumentativ funktionalitet under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ordet feminist är laddat och hur ordet används. Redan nu föreslår några att ordet bör bytas ut, i korpusarna från Språkbanken använde några skribenter humanist eller jämställdist istället för ordet feminist. För att se hur ordet har ändrats över tid har jag använt mig av tre olika korpusar från Språkbankens textkorpus Korp. De tre korpusarna som har varit materialet är: Bloggmix 2004, Bloggmix 2009 samt Bloggmix 2014.Jag gjorde en innehållsanalys där jag konstruerade ett analysinstrument som användes på samtliga material. Sammanfattningen är att ordet feminist är väldigt laddat, både i positiv samt i negativ bemärkelse.

I den här uppsatsen presenteras en undersökning om konstruktioner av kön i debatten om hen. Syftet är att utifrån ett queerteoretiskt perspektiv ta reda på hur kön och hen konstrueras i en internetbaserad debatt om ordet. Undersökningen baseras på kommentarerna under ett blogginlägg om ordet hen. Det kvalitativa analysverktyget som används är membership categorization analysis (MCA). Resultatet visar att de personer som är emot användning av ordet hen är under föreställningen att ordet används för att avköna samhället, medan förespråkarna anser att ordets främsta användningsområde är som ett komplement till pronomenen han och hon.

En undersökning över hur ordet "ansvar" använts i svensk politik 1991-2013 och den förändring ordet genomgått i avsende på argumentativ funktionalitet under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister..

I denna studie analyseras funktionen av ordet hen i syfte att undersöka hur ordet används i dag. Hen fungerar som könsneutralt pronomen i svenskan men fyller även andra syntaktiska och könsöverskridande funktioner. Materialet har analyserats med en kvantitativ ansats och består av texter från dagspress där de olika förekomsterna av hen har kategoriserats efter funktion och texttyp. Uppsatsens avsnitt om teori behandlar språkplanering, feministisk språkplanering och hens uppkomst. Resultatet visar att hen främst fyller syntaktiska funktioner i dagspress, där 143 av 167 förekomster av ordet användes i funktioner som i den här studien kategoriserats som syntaktiska.

Fokuseringen på sexuella kränkningar som riktar sig mot tjejer i skolan, både i massmedia och i samhälls diskussioner, har gjort könshierarkin mellan elever i skolan synlig. Ett av de mest använda förolämpningarna i omlopp är ordet hora. Då jag tror att användandet av ord som hora är mer komplex än bilden som ges i media, väljer jag att undersöka användandet av ordet utifrån Bourdieus teori om symboliskt våld och Skeggs teori om respektabilitet. Syftet med min uppsats är att se om ett ord som hora, som länge förknippats med en förolämpning mot en kvinna, kan få en betydelse som associeras med något positivt. Min uppsats visar att ord som hora inte alltid uppfattas som kränkande, och att även tjejer använder ord som hora.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka på vilket sätt ordet kultur förändrats i en jämförelse mellan Svenska akademiens ordbok och Svenska akademiens ordlista 1998. I undersökningen har det endast ägnats intresse åt efterleden i orden. Efterleden från SAOB har jämförts med efterleden i SAOL 98. Efter en sortering i semantiska fält har det i arbetet konstaterats att ordet kultur förändrats från betydelsen ?odling? mot ?bildning?..

Uppsatsens syfte är att undersöka och förstå argumentationen påinternetcommunityn Familjeliv för och emot ordet pappa för spermadonatorer. Jag vill i anslutningtill det valda materialet besvara frågorna vilka argument för och emot ordet pappa som återfinnsoch vilka diskurser om föräldraskap och faderskap som framträder i materialet.Med en kvalitativ ansats inom det diskursanalytiska fältet har jag mot bakgrundav socialkonstruktionism och queerteori utifrån begreppen heteronormativitet och språketsperformativitet undersökt 30 diskussionstrådar publicerade 2007-2011 på fem subforum för regnbågsfamiljeroch frivilligt ensamstående mammor på sajten Familjeliv.Ordet pappa tolkas primärt som en socialt närvarande förälder i deskriptiva,narrativa och argumentativa utsagor. Argument för ordet pappa innebär att man ser ordet som ettgenetiskt faderskap. Argumentationerna återfinns i en extern diskurs (i möten med en oförstående,heteronormativ omvärld, för att privata donatorer inte bör ses som pappor eller för att alladonationsföräldrar ogillar pappa) och dels en intern diskurs (om hur föräldrar bör berätta för sinabarn om deras ursprung i donerad sperma). I båda fallen konstrueras pappa som ett problematisktord.

Mitt syfte med studien är att undersöka hur pedagoger på förskolan resonerar kring ordet respekt. Mina frågeställningar har varit: Hur tolkar pedagoger inom förskolan ordet respekt? Hur beskriver pedagogerna handlingar som uttrycker respekt för barn. Vilka metoder menar pedagogerna är lämpliga för att öka respekten mellan barn och vuxna på förskolan? Undersökningen har genomförts som intervjuer av 14 pedagoger. Resultatet av undersökningen visar att flertalet pedagoger resonerar kring ordet respekt som en del av pedagogens omvårdande roll.

Problemlösning kan beskrivas på olika sätt och ges olika betydelser. Problemlösning är en viktig del av matematiken och matematikämnet i skolan. Ordet har positiva konnotationer. Det ses som viktigt, eftersträvansvärt och önskvärt att kunna lösa problem. Varför är det så och vilken substans har ordet problemlösning? Genom att tolka vad som sägs och hur det diskuteras kring och skrivs om problemlösning kan ordet ges andra innebörder än bara det sagda eller skrivna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om informationsmängden i ?VD har ordet? kan relateras till årets resultat före skatt och om informationsmängden har förändrats de senaste åren. Studien syftar också till att öka förståelsen för vilka trender som idag återfinns i den offentliga debatten, och vad som förväntas presenteras i årsredovisningarna.Med utgångspunkt i den offentliga debatten om årsredovisningar konstrueras en kodningsmall. Mallen består av ett antal informationskriterier, för varje informationskriterium som uppfylls i ?VD har ordet? ges det undersökta företaget ett poäng.

I den här studien har jag tittat på hur talutrymmet i klassrummet fördelats mellan pojkar och flickor. Forskning i förskolan visar på att pojkarna där dominerar och jag ville se om mönstren fanns kvar även i gymnasieåldern. Jag valde att göra observationer där jag tittade på elevernas kommunikation med läraren vid genomgångar. Det jag fann var att pojkar tog ordet oftare än flickor, men de fick inte någon extra uppmärksamhet av läraren i form av att de tilldelades ordet oftare än flickorna..

Min uppsats Från fondhot till borgerligt grå visar några intressanta aspekter på det politiska språket i Aftonbladet och Expressen under de sista veckorna innan valen åren 1982 till och med 2002. Från att någon-ting upplevs som ett hot till att någonting (annat) upplevs som grått pekar onekligen på en drastisk dimensionsförskjutning i språkbruket.Uppsatsen visar dels skillnader i språkbruket över tid i respektive tidning, dels hur frekvensen för de undersökta orden förändras över tid.Av de tolv ord jag undersökt, demokrati, frihet, jämlikhet, rättvisa, solidaritet, samhälle, välfärd, medborgare, icke-socialist, borgare, borgerlig samt löntagarfonder, är borgerlig det med flest belägg och dessutom av starkt blockskiljande karaktär. Från att de borgerliga själva vacklat inför att använda ordet, använde man det under valet 2002 (och senare under valet 2006) som ett positivt samlingsbegrepp på fyra partier. Det närbesläktade ordet borgare upplevdes sannolikt av båda tidningarna som alltför ideologiskt skarpt och har följaktligen få belägg.Ordet löntagarfonder användes med få undantag endast 1982 och då huvudsakligen i Expressen, en företeelse värd att notera eftersom lön-tagarfonderna var ett vänsterprojekt. Liksom ordet löntagarfonder har ordet icke-socialist försvunnit från ledarartiklarna.